Det var visst trögt att blogga. Varje dag är likadan så vad ska jag skriva? Jag vill ha knark som tar mig till lull-lull-land. Har fått morfindosen höjd, skitnöjd. Tror det är tillfälligt men det gör inget.
Har varit ännu mer less på det här livet så jag är närmre avslutet än tidigare. Jag har bestämt mig tror jag, jag ska dö före jul. Säger tror jag, fastän jag bestämt mig, litar inte på att jag verkligen vågar.
Ja, och orsaken till att jag sjunker djupare är metastaser i vulva. Jag bröt ihop hos läkaren och sa att nu kan jag inte mer. Hur mycket ska jag orka bära? De växer fort och jag vill förtränga dem. De hugger till ibland, men egentligen vet jag inte om det är från dem eller den känsliga huden. Det är inte ett dugg kul att veta att de kommer bli större och större, skava, smärta, såra, allt vad de nu ska ta sig för. Då vill jag hinna först. Än så länge lyckas jag förtränga dem, de besvärar inte så mycket. Men de ska inte hinna göra mig ledsen, fan heller.
Usch nu blev det dystert.
Du, vi känner inte varandra. Men jag har samma som du. Fast just nu ser det bra ut...men vet inte hur länge. Men jag önskar att du får några bra stunder till. Kan du och orkar du gå ut? Samla ett gäng doftande höstlöv i handen? Ringa en vän och prata om något annat - typ Juholt eller hästar eller vad som helst? Det finns jättebra och duktiga människor som jobbar på hospice också, testa att få kontakt med någon att prata med. Det har jag gjort. Det har gjort tanken på att det kanske är slut snart lättare att hantera..eller vad man nu säger. Testa ringa http://mariaregina.se/ tex. Tänker på dig! Kram
SvaraRadera